Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är globalt sett den vanligaste dödsorsaken och medför stora påfrestningar på sjukvården. Ett problem inom den kirurgiska hjärtsjukvården är postoperativa komplikationer. Ett preoperativt informationssamtal är ett sätt att förebygga dessa vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens.Syfte: Syftet är att undersöka om patienterna anser sig få tillräckligt med information angående postoperativa komplikationer i samband med en hjärtoperation och hur de använder sig av informationen för att undvika postoperativa komplikationer.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en postenkät. Studiedeltagarna var alla patienter som hade genomgått en hjärtoperation på en thoraxkirurgisk avdelning vid ett sjukhus i Mellansverige mellan veckorna 26 och 43 år 2013.Resultat: Fjorton av 15 svarande ansåg sig vara väl informerade gällande postoperativa komplikationer men det skiljde sig åt en del mellan könen i vilken information de upplevde att de fick. Cirka hälften av de svarande sökte information på egen hand.

Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte.

Bakgrund. Vid tumörresektion i de orofaryngeala vävnaderna, utförs mandibulotomi för att skapa åtkomst och möjliggöra kirurgiskt avlägsnande. Allvarliga komplikationer har rapporterats i litteraturen och bidragande orsaker är den kirurgiska tekniken, strålningsterapin samt en inskränkt näringstillförsel till mandibelkroppen. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om bevarande av periost vid utförande av mandibulotomi, leder till färre patienter med komplikationer relaterade till mandibulotomin.. Metod. Patienter som genomgick mandibulotomi mellan 2003-2012 vid Skånes Universitetssjukhus granskades retrospektivt.

Cochlear implant has become a common treatment for people with severe hearing loss. As the field of cochlear implants is developing rapidly a larger group of patients will be implanted. Therefore, it can be of interest to identify which complications are most frequently occurring. Objective: The aim of this study is to identify and present the most common complications in cochlear implant treatment and to identify surgical issues that have to be addressed during implantation. Method: A review of retrospective case studies regarding complications has been made.

Kirurgiska ingrepp ökar då antalet sjukdomar och befolkningens livslängd ökar. Fler operationer utförs i världen och högre krav ställs på hälso- och sjukvården. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsäkerheten sker internationellt och nationellt.Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbättra patientsäkerheten för att säkerställa kvaliteten på vården genom att använda en beprövad mall. Europarådet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frågor kring patientsäkerheten.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som inte bara är en folksjukdom i Sverige utan även ett globalt problem. Den drabbar främst äldre personer och andra riskfaktorer är bl a övervikt, bukfetma som i många fall orsakats av felaktig kost och brist på fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar även utveckling av sjukdomen vad gäller kroniska komplikationer som orsakas av skador på både stora och små blodkärl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av kost och fysisk aktivitet på personer med typ 2 diabetes och därmed påverkan på framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att belysa den samlade kunskapen om preoperativ fasta inför kirurgiska ingrepp. Vi utgick utifrån tre frågeställningar som var: Vad är sjuksköterskans ansvar? Vad innebär långvarig fasta för patienten? Hur ser sambandet ut mellan forskningsresultat och klinisk praktik? I litteraturstudien valdes tretton vetenskapliga artiklar till analysen vilket resulterade i fem kategorier vilket redovisas under varje frågeställning. I resultatet framkom att sjuksköterskan ansvarar för individualiserad vård och att uppdatera och utarbeta rutiner. Patienten får fasta längre än nödvändigt och att långvarig fasta har psykologiska och fysiologiska konsekvenser.

Introduktion: Avsikten med denna studie var att undersöka och beskriva de olika komplikationer som kan uppkomma vid och efter en bilateral sagittal split osteotomi samt fastställa deras incidens och påverkan på slutresultatet. Metod: Vi har använt oss av 4 läroböcker för att få förståelse för tillvägagångssättet vid en BSSO. Vår artikelsökning gav totalt 49 artiklar som vi läste i sin helhet genom inklusions- och exklusionskriterier. Vi valde sedan ut 34 artiklar av dessa som vi sedan använde oss av i arbetet gällande komplikationer vid BSSO. Resultat: Direkt postoperativt hade skador på nervus alverolaris inferior högsta incidens (91%) av komplikationerna. Incidens av skador på nervus lingualis var 19,4%, bad splits 6,49%, blödning 1,2%, nervskador på nervus facialis 0,67% samt non-union 0,47%. Av de komplikationer, som sågs 1 år postoperativt, hade recidiv vid posterior flyttning högst incidens på 28% och recidiv vid anterior flyttning 21%.

IntroduktionAvdelningsronden är ett vanligt inslag i sjukhusbaserad slutenvård. Vetenskapliga studier saknas där ronden som social eller organisatorisk konstruktion fokuseras. Ett genusperspektiv antas i denna studie för att ge kännedom om maktstrukturer och orättvisor samt försöker hitta orsaksförklaringar till varför dessa uppstår.SyfteStudiens syfte är att undersöka vad som är mest angeläget för den kirurgiska avdelningssjuksköterskan i samband med avdelningsronden och hur hon/han hanterar detta i relation till rondens övriga aktörer.MetodStudien kommer att genomföras med Grounded Theory enligt Charmaz (2010). Urvalet kommer att ske bland sjuksköterskor på olika kirurgiska vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Sverige. Datainsamlingen kommer att ske genom observation följt av intervju.

Diabetes är idag en vanlig sjukdom både i Sverige och globalt, ca 285 miljoner människor lever med diabetes runtom i världen. Det finns risker för att personer med diabetes utvecklar komplikationer. Dessa kan delas upp i mikro- och makrovaskulära komplikationer. Studiens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga komplikationer hos personer med diabetes typ 1 och typ 2. Studien är en litteraturstudie och genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed hittades 9 studier.

Studien omfattade 90 honkatter som kastrerades av veterinärstudenter på UDS smådjursklinik. Tanken med studien är att fastställa hur vanligt det är med komplikationer efter ovariehysterektomi hos honkatt utförd av veterinärstudenter, samt vilka komplikationer som förekommer mest frekvent. Honkatterna kastrerades under dissociativ anestesi via linea albasnitt. Två olika postoperativa analgesipreparat användes, 49 av katterna gavs tolfenaminsyra och 41 av katterna gavs meloxicam. Djurägarna kontaktades via telefon tio till tjugo dagar efter kastrationen för att svara på ett antal frågor om hur deras katt har mått postoperativt och om några komplikationer har tillstött.

Patienter som är malnutrierade eller risk för sådan kan vara svåra att identifiera inom sjukvården, vilket i det postoperativa förloppet kan leda till komplikationer. Syftet med denna studie var att belysa vilken påverkan malnutrition kan ha på det postoperativa förloppet efter kirurgiskt ingrepp samt vilket tillvägagångssätt som används för att identifiera patienter med risk för malnutrition. Metoden var en litteraturstudie som granskade 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i PubMed, MedLine och Science Direkt. Resultatet visar att screeningmetoder som kan skilja på den underliggande sjukdomen och malnutrition är mer tillförlitliga. Behandlingen blir mer effektiv eftersom orsaken till malnutritionen identifieras och kan åtgärdas. Risken för komplikationer ökar ju mer malnutrierade patienterna är.